Migrän - grundläggande information Vad är migrän Migrän är en typ av kraftig huvudvärk som kommer i anfall. För det mesta är värken pulserande och sitter i ena halvan av huvudet. Ofta blir man också illamående och det är inte ovanligt att man kräks. Huvudvärken varar för det mesta mellan 12 och 24 timmar. Migrän förekommer i alla åldrar men det är ovanligt att man har sitt första anfall efter 50 års ålder. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Två huvudtyper av migrän 1. Migrän med aura Tidigare kallades denna form klassisk migrän. Anfall av den här typen inleds med något som kallas aura. Den vanligaste är synstörningar, oftast som zick-zackmönster i delar av synfältet. Man kan även ha andra aurafenomen som domningar i ena ansiktshalvan eller i halva tungan, till exempel. Andra ovanliga aurafenomen kan vara förlamnings-symptom eller talstörningar. Auran släpper för det mesta inom 10 till 30 minuter och följs då av själva migränhuvudvärken. 2. Migrän utan aura Tidigare kallades denna form för vanlig migrän. Vid migränanfall av den här typen har man, precis som namnet säger, ingen aura utan huvudvärken kommer direkt. Trots att man inte har någon aura kan man ibland ändå känna på sig att ett anfall är på gång, till exempel genom att man blir ovanligt irriterad, trött eller överaktiv. Man vet inte exakt vad som orsaker migrän, men man vet att vissa blodkärl i hjärnan drar ihop sig för att därefter utvidga sig under loppet av ett anfall. Huvudvärken uppträder då blodkärlen utvidgar sig Är migrän ärftligt ? Någon absolut ärftlighet finns inte. Om man har släktingar med migrän finns dock en ökad risk att man själv drabbas. Detta samband kallas familjaritet. Vad kan framkalla ett migränanfall? Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän-huvudvärk framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person. Det kan vara vissa livsmedel, till exempel rödvin, choklad, grönmögelost eller stress. Det kan dock även vara att koppla av, att sluta stressa. Många får migrän under helger och ledig tid. Även för mycket eller för lite sömn kan utlösa migrän. Många kvinnor får anfall under specifika perioder i menscykeln, framförallt vid ägglossning respektive vid menstruation. Hur ställer man diagnosen? Det finns en klassificering av olika sorters huvudvärk som fastställs av en internationel förening, International Headache Society, IHS. Det är en sammanlslutning av främst läkare med stort intresse och stor erfarenhet av olika sorters huvudvärk. För att man ska få ställa diagnosen migrän måste, enligt IHS, följande kriterier vara uppfyllda: ![]() ![]() ![]() - Omfatta bara ena halvan av huvudet. - Vara pulserande. - Utlösa måttlig till stark smärta. - Förvärras vid fysisk aktivitet. Under anfallen ska man ha minst ett av följande symptom: ![]() ![]() Förutom att prata med patienten, undersöker läkaren också kroppen för att kontrollera nervsystemets funktion, så att det inte finns andra orsaker till huvudvärken. |
Hur behandlas migrän? När man behandlar migrän kan man behandla det aktuella anfallet, men man kan också behandla förebyggande, så att nya anfall inte ska uppstå. Om man har migrän är det viktigt att ta medicinen så snart som möjligt under anfallet för att få bästa och snabbaste effekt. Man brukar börja med att behandla sig själv med vanliga, receptfria, smärtstillande tabletter. Ofta räcker det och man räknar med att många människor som har migrän aldrig behöver söka läkare, eftersom den receptfria medicinen fungerar relativt bra. Det preparat man rekommenderar i första hand är paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Ett annat receptfritt läkemedel som har bra effekt är acetylsaliciylsyra, till exempel Magnecyl. Bäst effekt av acetylsalicylsyra brukar man få om man tar den i löslig form, tillsammans med koffein, Magnecyl koffein brus och Treo är exempel på sådana läkemedel. Receptbelagda läkemedel Räcker inte de receptfria läkemedlen finns det en mängd olika receptbelagda läkemedel att ta till, till exempel Imigran. Ibland kan man behöva prova olika sorter innan man hittar någon som fungerar. Om illamående och kräkningar är ett dominerande symptom kan det vara så att den receptfria medicinen inte kan verka, eftersom man kräks upp den. I sådana fall kan man få medel mot illamående, till exempel Primperan, att ta i kombination med ett receptfritt läkemedel. Om effekten av receptfria läkemedel inte är tillräcklig brukar man i första hand prova med något starkare, smärtstillande medel, till exempel Voltaren eller Naproxen. En grupp läkemedel som verkar genom att dra samman blodkärlen är de så kallade triptanerna. Det finns flera olika läkemedel i denna grupp. Det mest beprövade är Imigran som finns i olika former. Andra triptaner är till exempel Maxalt, Naramig och Zomig, som finns i tablettform. I stort sett är samtliga triptaner lika effektiva men olika människor kan få olika bra effekt av respektive läkemedel. Det finns även andra läkemedel mot migränhuvudvärk som verkar genom att dra ihop blodkärlen, till exempel Anervan och Cafergot. Smärtstillande medel och beroende Gemensamt för samtliga huvudvärksmediciner är tyvärr att det finns en risk att man blir beroende av dem. Man får då huvudvärk av att man inte tar medicinen. Därför är det viktigt att man bara tar huvudvärkstabletter om man verkligen behöver dem. Förebyggande behandling Om man får migrän flera gånger i månaden, eller om anfallen är mycket invalidi-serande, kan det vara aktuellt att prova förebyggande medicin. Sådan medicin måste man ta varje dag, alltså även när man inte har huvudvärk. Den vanligaste typen av förebyggande medicinering är så kallade betablockerare, till exempel Inderal och Seloken. Dessa mediciner används normalt mot högt blodtryck och kärlkramp i hjärtat, men har också visat sig vara effektiva för att förebygga migrän. Det finns också andra mediciner som används för att förebygga migränanfall, till exempel Sandomigrin. Alternativ behandling Ett alternativ till olika förebyggande mediciner är akupunktur. Det kan lindra lika bra som olika mediciner. Akupunktur kan ges till exempel av speciellt utbildade sjukgymnaster. Eftersom stress är en utlösande faktor för många kan olika stresshanteringstekniker som yoga och meditation hjälpa (eller ett varmt bad, promenad etc.). Samtidigt gäller det att se över sin livstil och balansera ett högt tempo i tillvaron med tid för återhämtning och vila. |
![]() |