Klimakteribehandling efter larmen #3
Kritik mot larmen och hur de refererades
Nya alternativ till HRT –
kombinationspreparat med fjärde generationens gestagen

Gå till innehållsförteckningen i början av klimakterie-kapitel #1
Ladda ned skriften: Klimakteriet — behandlad, obehandlad eller alternativt    behandlad
Gå till information om gestagenet Drospirenon
Gå till information om Angemin
Är östrogen farligt eller ej?
Två forskningsrapporter har under de senaste åren omvärderat östrogen/gestagenbehandlingen mot klimakteriebersvär. Den mest citerade är den amerikanska WHI-studien (Women Health Initiative) gjord på 160 000 kvinnor. Den andra är en brittisk studie gjord på 900 000 kvinnor och därför kallad The Million Women Study (MWS). Båda studierna har berört kvinnors hälsa i allmänhet, hormonbehandling mot klimakteriebesvär har ingått som en del.

Den konsekvens som dragits av studierna är att östrogen bara bör ges för behandling av klimakteriebesvär, och ej som profylax mot osteoporos och hjärt- kärlsjukdom. Och då skall lägsta möjliga dos användas under kortast möjliga tid.

Detta är också den nuvarande rekommendationen från det svenska Läkemedelsverket.

Kritisk granskning av WHI-studien

Medelåldern hög
Medelåldern på de kvinnor som ingick i studien var drygt 63 år, många var över 70 år. På grund av åldersfördelningen hade majoriteten av kvinnorna inga klimakteriebesvär.
De fick östrogen/gestagenbehandling för att undvika senare komplikationer från framför allt hjärta-kärl-systemet.

Fel att tala om ökad risk för hjärt- kärlsjukdom

Man har talat om att WHI studien visade att östrogen inte har den skyddande effekt mot hjärt- kärlsjkudomar, som man tidigare trott. Men det är fel att dra sådana slutsatser av en studie gjord på kvinnor med så hög medelålder. Ökad risk för hjärt-kärl-sjukdomar sågs bara hos de kvinnor som inledde östrogen/gestagenbehandling 20 år eller mer efter sin sista reglering (menopaus). Hos de kvinnor som började behandlingen i samband med klimakteriets start fanns det ingen sådan risk. Tvärtom - tidigare data står fast: Kvinnor med östrogenintag från menopaus och framåt har en 30-50% lägre risk att få hjärtinfarkt än kvinnor utan hormonbehandling.

Risk för demensutveckling?
WHI-studien visade en ökad risk för demens. Men där gäller samma sak. De kvinnor som uppvisade ökad demensrisk hade börjat hormonmedicinering 15-20 år efter menopaus. Att börja med östrogen så sent i livet är meningslöst. En stor finsk studie har nyligen visat att kvinnor som börjar med östrogen i samband med menopaus har betydligt mindre risk för sviktande minne och Alzheimers sjukdom senare i livet.


Östrogen eller östrogen-gestagen

Livmodern kvar
Tar man enbart östrogen när man har livmodern kvar riskerar man att cellförändringar uppstår i livmoderslemhinnan. Sådana cellförändringar kan leda till livmoder-kropps-cancer. Det är en ovanlig sjukdom och den går att bota genom operation. För att förhindra utveckling av livmoder-kropps-cancer skall kvinnor med livmodern kvar använda en östrogen-gestagen-kombination. Då undviker man helt problem med livmodern men man får en något ökad risk för bröstcancer. Den risken kan minimeras om man inte tar gestagen varje dag för att helt undvika blödningar. Man bör ta gestagenet bara under tre eller fyra perioder per år. En bra regim är enbart östrogen under 70 dagar, kombinationen under 14 dagar och en tablettfri vecka om 7 dagar. Då skapar man 91-dagars-cykler och blöder 4 ggr per år.

Livmodern borta (genomgått hysterektomi)
Kvinnor som opererat bort livmodern kan ta enbart östrogen. Då finns inge risk för vare sig livmodercancer eller någon ökad risk för bröstcancer.

Skilda typer av östrogener och gestagener

Resultaten från WHI-studien såväl som från MWS-studien kan inte översättas till att gälla svenska kvinnor av en mycket grundläggande orsak. Studien är gjord på kombinationen av s.k. konjugerade (ekvina) östrogener (Premarina) i kombination med medroxiprogesteron Gestapuran). I såväl USA som i England är konjugerade östrogener de mest vanliga. I Sverige är det inte så. I de allra flesta fall tar svenska kvinnor det "kroppsegna" östrogenet 17-beta-östradiol.

Gestagenet medroxiprogesteron hör till den första generationens gestagener. Det har såväl anti-östrogena som androgena egenskaper och det bidrar till att binda salter och vatten till kroppsvävnaderna.

Gestagener har genomgått en betydelsefull utveckling. Vi är nu framme vid den fjärde generationens gestagener, representerade av substansen drospirenon. Drospirenon är utan de negativa effekter som tidigare gestagena substanser har. Drospirenon kommer inom kort på den svenska marknaden i kombination med 17-beta-östradiol som ett nytt klimakterie-medel, Angemin. De positiva hälsoeffekterna av det preparatet kommer att bli intressanta att studera.

 

Till utskriftsvänlig sida
Till beskrivningen av drospirenon

Till beskrivningen av Angemin
Kommentarer och frågor kan skickas med e-post här.